Något har hänt

Vår Nela har sovit i sin säng hela natten i nästan en hel vecka. Hon är bestämd med mycket och just nu har hon nog bestämt sig för att hon ska sova i sin säng i sitt rum. Så det tackar vi för så vi kan återhämta oss efter 4 år med dålig sömn om nu bebis blir lika envis och bestämd som sin syster....hihi

Och just nu hade vi beslutat oss för att byta sovrum så Nela o bebis får vårt stora. Men detta tåls att tänka på. Vi måste nog verkligen få klartecken från stumpan så det är ok för henne.

Och vem vet meningen är kanske att vi ska vänta och kanske flytta hela familjen till ett annat hus. Men detta kära ni känns läskigt!! Jag älskar verkligen vårt hus! Så varför flytta? Ja tiden får visa vart vägen går. Och då är det väl bara att hänga på. En sak till med flytt som är läskigt. Även att vi älskar vårt hus och så även dess små skavanker så tänk om ingen annan gör det?! Ja då får vi helt enkelt bo kvar. Men läskiga saker kan ju även vara spännande eller hur?

Liten huvudperson

Idag har vi varit på dop. Vi har fått äran att vara den lilla prinsessans gud föräldrar. Sån liten solstråle med de goaste små händerna.

Vi lämnar inte bort vår Nela ofta och definitivt inte nattetid. Men inatt fick hon sova hos farmor o farfar då vi skulle iväg tidigt i morse. Det var lite tveksamt från hennes sida om hon verkligen ville detta. Nej jag vill sova i min säng. Men tillslut tog hon ner sin kudde och packning och var lycklig när hon kom dit. Hon har sussat gott hela natten men det har inte hennes mamma. Hua det är verkligen kämpigt att sova när hon inte är hemma. Blev inte bättre nu när vi inte var hundra på om hon ville och gravid hormonerna gör ju inte att man blir coolare snarare blödigare.

Så ikväll blir det tidigt godnatt och sov så gott.....

Kramelikram

Om att passa på

Ja idag får jag passa på. Jag ska försöka att inte trötta ut min kropp fullständigt. Men då man legat i stort sett varje dag i soffan varje ledig stund i 9 veckor så blir man ju helt till sig då man får energi en dag.
Igår var det många tårar som trillade då jag mådde allt annat än bra. Det enda man vill just nu är ju att kunna njuta o glädjas av det lilla livet som väntar. Idag kan jag det. Jag har kräkts innan frukost men det överlever jag.

Så såhär ser det ut på vårt köksbord för tillfället. Snart ska vi besöka min goa vän och hennes lille skatt. Sedan blir det dagis o jobb i em.

Och hela dagen väntar jag med många på ett mess från en annan fin vän som vi tänker på massor idag!! Känner att detta blir en fin dag!

Önskar er alla en fin dag

Sov du lilla videung....

.......än så är det vinter.

Ja det kan faktiskt vara så att vintern kommer till oss inatt. Vi har inte haft många snöflingor hos oss denna vinter så trots att jag längtar efter våren så tycker jag att vi ska få lite snö och riktig vinter känsla. Snödropparna är ju extra fina när dom kryper fram genom snön. Men även om snön kommer så får de söta små videkissarna flytta in hos oss och ge lite vår värme.

Min farfar har idag varit piggare vilket känns skönt. Jag ska oavsett om han får komma hem igen eller inte ringa ett viktigt samtal till de som är ansvariga där han bor. De som jobbar för att hjälpa äldre anser jag är de som ska se bäst vad de behöver. Det har gått alldeles fel och min farfar fick lida. De som inte kan ta hand om sig själva behöver hjälp med många saker som för andra är självklara.

Ta hand om er själva, nära o kära

Kramelikram

Nytt år....

.......nya möjligheter sägs det ju. Detta året blir om allt går som det ska ett fint år att minnas. Men som alla andra år vet vi att tråkigheter även möter oss.

En av tråkigheterna finns nära mig just nu. Många tankar går till min farfar som tyvärr lider och vissa stunder undrar jag vad som är bäst, varför ska han behöva lida? Jag önskar att jag kunde vara och hjälpa honom oftare men det är svårt. Jag har tyvärr inte kunnat hjälpa honom så mycket som jag velat. Men det är svårt att hjälpa när man känner att för honom är det jobbigt att behöva be sitt barnbarn om hjälp. Förmodligen känner han att det ska vara tvärtom. Så man måste lämna detta till andra och då är det enda man kan göra hoppas att dom ser honom och hans behov. Tyvärr fungerar inte alla människor så och jag blir tvungen att bli ledsen och arg. Vissa saker borde finnas naturligt hos fler människor.

Att tänka hur vill jag själv bli behandlad? Hur kan det vara så svårt?

En kraftansträngning

Jag älskar att fota och skriva inlägg här på bloggen men som ni säkert märkt är jag för tillfället lite frånvarande. Min energi är inte på topp men jag lovar att jag snart är tillbaka med dunder och brak. Det pysslas inte mycket hemma, det är en kraftansträngning att ta sig ner till tvättstugan men ikväll kan jag bara inte låta bli att slå mig ner vid datorn. Soffan får vänta!

Jag har äran att få möta massor med människor i mitt jobb. Det finns stunder då även jag önskar att jag satt bakom data skärmen eller svabbade runt med en städmopp om dagarna. Men för det mesta älskar jag mitt jobb och tycker det är så spännande att prata med och lyssna på olika människor.

Vid jul tänker många att saker är inte viktiga. Saker är inte viktigare än människor men för mig är julklappar viktiga. Däremot är det inte hur mycket vi får och ger. Men då man ger bort något har man oxå skänkt en extra tanke på personen man ger till. Man klurar och funderar på vad skulle göra denna människa glad? Klart att det är roligt att göra andra människor glada. Eller hur?!

Nu till det som fick mig att sätta mig här ikväll. En av mina kunder kom idag in till mig utan en bokad tid och gav mig finaste paketet. Hon har då hon tidigare varit hos mig haft finaste gröna väskan som jag tror jag kommenterat hur fin den är varje gång! Och i detta paket låg idag hennes gröna alldeles super fina väska till mig. Jag hittade denna, kände att jag tröttnat på den och då kom jag och tänka på dig!! Såå gulligt!! Jag blev så glad. Tusen tack igen!

Så ska jag även tacka min kusin vitamin som även hon tittade in på jobbet idag med välbehövliga upp piggare. Tusen tack fina du!

Och när jag ändå är igång och tacka ska jag såklart tacka för alla fina julkort och julklappar vi fått i år!

.....och sist men inte minst tack till dig som kikar in här hos mig!!

Kramelikram

Hon är ju så pigg

Ja så här ser vi oftast Nela. Pigg och glad 3,5 åring full av energi. Det finns endast ett tillfälle då hon inte är det och det är när vi måste hjälpa henne att tömma lilla magen. Vi har haft jobbiga dagar med oro och jobbigheter med hennes mage som tog bort den lilla energi som jag kämpat upp de senaste 3 veckorna.

Ni som inte vill läsa mitt "låpiga" ältande kan sluta här för just nu behöver jag skriva av mig allt som bubblar upp igen.

Jag klandrar ofta mig själv och ger mig skulden till varför det är som det är och har varit i 3 år. Innerst inne vet jag att så är inte fallet så i dessa lägen behöver man som förälder bara höra att vi gör så gott vi kan. Vi har en läkare som varit med sedan dag ett då hon 7 månader gammal första gången blev inlagd, fick dropp och fick genomgå obehagliga undersökningar. Jag kommer aldrig glömma då läkarna och sköterskor kom ut från undersökningen och förklarade att det kunde vara en allvarlig sjukdom (hirshsprung) och att det kunde behövas opereras bort en bit av tarmen.
Inte heller de 3 gångerna då vi tvångshöll henne på röntgen bordet och skräcken lös i ögonen. Detta skulle "bara" behöva göras en gång men då hon var total förstoppad de 2 första så blev det 3.

...eller första gången hon skulle sövas och de stack mitt barn i 40 minuter. I det läget höll jag mig stark men inte då hon somnade, då brast det...

...eller andra gången då hon sövdes och det blev komplikation med inre blödning och vi blev kvar i Lund...

...eller tredje gången då hon sövdes hade hon fått ett andningsuppehåll och detta var viktigt att tala om i framtiden om hon skulle sövas..

...fjärde gången var vi såklart sjukt oroliga men då gick det snabbt och bra. Vi skickades hem i tron om att nu skulle allt bli bra. Då var hon ett år.
Månaderna efter det var följt av en mardröm med fortsatta besök på sjukhuset med lavemang och undrande läkare som sa fortsätt med microlax 3 ggr i veckan hemma och dubbel dos av medicin så hoppas vi att det rättar till sig. Det gjorde det inte. Först då hon var 1,5 så byttes den medicin hon äter och sedan dess har vi klarat det med den och klyx hemma några gånger på dessa år.

Det är ju såklart mycket bättre men varje gång det blir stopp undrar vi varför? Ska det vara såhär? Vad gjorde vi nu för tokigt? Har hon ätit något hon inte ska? Ska vi våga ta bort all medicin och prova alternativ? Alla känslor och rädslan kommer direkt. Men efter att nu ha pratat med läkaren igen kan vi inte annat än att lita på det han säger och sluta göra allt för att hitta en lösning för det finns nog tyvärr inte. Vi kan bara hoppas att det ordnar sig när hon blir äldre...

Ett samtal ska jag ringa i morgon. Tack fina vän J som är så full med omtanke och kärlek. Det är en styrka, var rädd om den!

Kramelikram

Stranden nästa!

Väskan står packad och klar i hallen och väntar på familjen som ska ta en tur till stranden idag. Öland är det bästa! Det är semester för mig.

Idag vaknade vi av finaste bilden på mobilen....en söt liten prinsessa har inatt kommit till världen så bättre kan det inte bli idag när solen skiner.
Grattis till våra vänner efter en lång väntan på ert lilla underverket!

Kramelikram

Matt

Vårt lilla hjärta har nu sovit gott i sin säng en hel vecka. Hon verkar ha bestämt sig för att det är där hon ska sova nu och då gör hon det. En styrka hos en människa är att vilja. Och Nela har en vilja av stål. Hon har vaknat varje natt i 3 år och vi har inte gjort någon stor grej av det mer än att jag har varit trött och sliten. Men jag tror att barn gör saker när dom är redo och nu är hon redo för att sova själv. Givetvis tror jag att det kommer perioder hon kommer vilja sova hos oss och det är helt ok.

Sömnen har varit tung och kommer vara i perioder men det vi vet är att det drabbar inte Nela. Men oron för Nelas lilla mage tar aldrig slut. Gråten har suttit i halsen sedan igår när jag inser det jag avskyr mest i hela denna världen. Jag kommer behöva ge henne klyx. Jag avskyr detta och har i 2 år varje gång det inträffar hoppats att det är sista gången. Det är länge sedan vi behövde åka till sjukhuset 3 dagar i rad och ge lavemang men känslan efter dessa vidriga gånger sitter etsat fast. Och varje gång jag måste ge klyx så går nåt i mitt hjärta sönder. Jag får svårt att andas och det gör så ont......

Det sista man vill är att ens barn ska fara illa och definitivt inte vara orsaken till det.

Först sorg......

Först vill jag skriva ett inlägg och tacka för alla gulliga hälsningar. Det är i såna här situationer man behöver en extra kram, någon som lyssnar och vetskapen av att någon tänker på en är guld värd.

Gårdagen var mycket tung och innehöll många tårar. Har även idag fällt tårar och önskat att gårdagen var en otäck dröm men med tiden kommer vi alla inse att så är inte fallet. Vi kommer aldrig mer få höra hennes medryckande skratt eller se hur hon njuter av solens strålar och det är varje gång jag påminner mig om detta som tårarna kommer.

Det konstiga i dessa lägen är att livet utanför den sorgsna bubblan man lever i fortsätter som vanligt. Jag önskade igår innan jag gick till min salong att jag hade haft ett jobb där jag slapp prata med en enda människa och hår kändes så oviktigt men efter en stund på jobbet så insåg jag att jag är så tacksam över att jag får träffa så många varma människor. Och för det mesta gör jag alla glada och då kan man ju inte annat än att hitta lite glädje i all sorg......

Drömma är gratis

Jag skulle inte gråta floder om vi fick flytta hit!! Än en gång hittar jag en dröm på Öland:) Vad vore livet utan drömmar?

Drömmar

Vad vore livet utan drömmar? Jag är en kreativ människa så därför har jag ju massor med ideer, planer och drömmar.

I går var jag påväg att ta med familjen på en flytt men jag har turen att ha hittat en man som tar ner mig på jorden och talar om för mig vad mina riktiga drömmar är. Han vet ju lika väl som jag att ska vi flytta så ska det vara till ett hus med spröjsade fönster, gamla trägolv, och helst en glasveranda som får hjärtat att hoppa några extra varv. Så ingen flytt denna gången heller och idag ser jag plötsligt vårt hus med andra ögon igen.

Vi har lagt ner våra själar i vårt hus men detta missar ögonen tyvärr i bland och där har faktiskt bloggen en viktig roll. Här dokumenterar jag vårt hus finaste sidor.........den lilla skruttiga hallen har ni tex inte fått se än hihi. Igår gick jag även runt i vår trädgård som jag säkert skulle gråtit en skvätt om vi flyttat ifrån. Så då inser jag ju att vi måste ju komma till en gammal trädgård om vi ska kunna lämna den vi har.

Kolla in här så förstår ni nog vad jag har för drömmar:)

Kramelikram

Varma Scones

Dessa godingar avslutade denna söndagen och denna helg. Ännu än gång hissar jag Leilas goda bakverk. Har ni inte köpt hennes bok a piece of cake så köp den!! Godingarna jag provade idag var vanliga scones och blåbärsscones.

Efter denna helg känns vår sömnbrist och Nelas öron genast onödigt gnäll då bilderna på tsunamin når en.
Barn som mist sina föräldrar, syskon, föräldrar som förlorat sina barn och vänner har mist vänner. Många har denna helg förlorat det käraste i livet. Finns det mer att sakna?
Det är i dessa lägen man känner sig maktlös som människa. Jag finner ofta någon mening med det som sker men i dessa lägen ser jag ingen.

Krama om era nära & kära,

eller skänk en extra tanke för tankens kraft är starkare än du tror.

Godnatt

Nu får det vara nog!

Jag är en otroligt känslig person och jag kan utan tvekan påstå att jag ibland säkert i onödan är en oroliga mamma. Men någonstans försöker jag tänka på varför jag är det och försöker då sluta.
Varför skulle man inte bli en extra orolig förälder då ens barn varit sövd 3 ggr innan hon ens fyllt 1år?
Ska det vara lätt att ge sitt barn ett bra förhållande till mat när hennes start med smakportioner varvades med lavemang en gång i månaden?
Skulle jag höra andra barn och föräldrar som varit med om detta skulle jag inte i fråga sätta deras oro så varför ska jag behöva i fråga sättas? Det är ett år sedan senaste lavemanget och varje dag måste vi har sten koll på nr 2. Missar vi detta en dag för mycket så blir vi tvungna att plåga vårt barn. Och för alla som missat detta så kommer inte nr 2 utan mat och krångliga magar mår i allmänhet inte bra av att vara tomma för många timmar så mat är viktigt på många sett för vårt lilla hjärta.

Jag vill inte säga i från i första taget. Men det går till en viss gräns. Och gränsen då det gäller min dotter är inte lika lång som när det handlar om mig själv.

Idag är jag ledsen, arg och besviken. Min gräns har nu dragits ut alldeles för långt och nu måste jag tyvärr bli den klagande föräldern jag inte ville vara. Detta har nu byggts på i över ett år så nu får det vara nog!!
Jag vägrar lämna min dotter med oron en hel dag med vetskapen att hon kanske inte ätit mer än en skorpa mellan 10-14!! Jag tvivlar alltid en aning då jag uttrycker hur jag känner. Får man verkligen säga så här?? Sårade jag en människa nu?? Frågan jag ofta inte ställer mig är tvärtom. Var det ok att jag blev sårad nu? Och det finns nog inte en enda vuxen människa med lilla Nelas mag resa som skulle acceptera att leva på smörgåsar en hel dag så varför ska hon?

Jag kan lova att det varit trevligt med några extra kronor i plånboken i några månader men nu skiter jag blankt i dessa korvören för nu orkar jag inte mer. Det räcker med att jag har vänt ut och in på mitt huvud för att hon ska äta hemma. Ska jag då oxå vända ut och in på andras huvud? Nej tack!

Tack till mina kunder som står ut med att bli klippta av en frisör som ibland har svullna ögon och får lyssna på mitt ältande för min fasad är tunn och i dessa lägen spricker den. Det var en underbar lärare som sa till mig att denna fasad måste byggas på för jag ska orka jobba som frisör och jag lovar att det kommer dagar då hon verkligen har rätt men idag är jag nog ändå glad att den är tunn.

Kramelikram

Liten flytt

I vardagsrummet blev det en tom hörna när vi flyttade matbordet till köket. Inte så länge för jag kom ju genast på vad som ska fylla denna plats. Och kan ni tänka er att innan jag hann säga nåt till kära sambon så sa han vad jag tänkt:) Så därför gick denna flytt lite snabbare än i vanliga fall hihi

De söta bakformer har jag tittat på några gånger och tänkt att nej inte släpa hem en massa krimskrams som du inte behöver.....
Idag behövde jag dom i höst mörkret och finare än så kan det väl inte bli en grå novemberdag som denna. Jag har även målat mina ute krukor vita och blev super nöjd!! Så som alltid säger jag att man inte ska vara så rädd att det blir fel för vad är det värsta som kan hända?

Och tillslut lite ord på vägen en sann vän är en vän som finns där oavsett ljus eller mörker....

........nu ska jag gosa ner mig i soffan med febrig Nela i väntan på kebab


Trevlig helg!

Kramelikram

I natt....

......har tårar runnit ner på min kind. Mitt hjärta har gråtit i ett dygn och kommer fortsätta så då livet just nu bara är ett stort frågetecken.....varför? Varför ska vissa saker behöva hända i livet där man inte ser ljuset och någon som helst mening med det som inträffar.

Jag vet att inget jag gör och säger kommer få tiden att gå tillbaka och ta bort all smärta. Men det enda jag vill just nu är att krama om min vän som kommer behöva många extra kramar och kärlek framöver.

Detta ljus har jag tänt för ännu en liten ängel i himlen.....

Varning......

.........om det är någon som gått in här och vill ha lite inspiration och glädje så hoppa över detta inlägg.

Här sitter jag 02.30. Har en dotter som snörvlar runt i sängen. Själv är jag piggare än jag varit på 3 veckor och jag har knappt gott och lagt mig. Om någon sa till mig att efter du fått barn kommer du inte sova så hade jag förmodligen skrattat och tänkt att det kan ju inte stämma. Men sanningen i mitt liv är att en hel natt har jag sovit endast med sömntablett några få gånger de senaste 3 åren. 3 år??? Hur orkar man? Det gör man inte. Jag har kommit till läget att jag är överlycklig om jag sover 3h i sträck, ibland somnar jag om efter det och ibland inte. Jag klarar "vanliga" nätter då jag vaknar 2 ggr men när jag vaknar varje timma så blir jag tokig!! Jag vet att man får räkna med vakna nätter ibland när man har barn men jag önskar jag fick ett svar på hur länge min sömn reserv ska gå back. Jag skulle behöva ha lite plus timmar för att orka med när det blir helt sömnlösa nätter.


Igår gick jag hem från jobbet i vetskap om att jag är ledig 2 dagar i rad vilket jag inte varit på 3 veckor. Bingo vad skönt att jag kommer vara utvilad imorgon INTE:((

Får se vad jag hittar på nu mitt i natten.......

Tack!!

Idag är jag rik. Rikare än jag någonsin trott. Och vad gör en människa rik? Jo när man känner sig på botten, behöver komma upp och det då finns människor som visar sin omtanke och kärlek. Det är vad som är viktigt i livet.

Jag känner ofta att jag inte räcker till och hamnar lätt i tanken vet människor runt mig hur mycket de betyder för mig? Jag ger ofta mycket av mig själv och detta gör mig sårbar men det gör mig även stark. Genom andra människor kommer man i nära kontakt med sina egna känslor. Och är det något alla människor har så är det känslor. Frågan är bara hur tillåtande man är till att visa sina känslor och hur förstående man är för andras.

Jag vet att jag har mycket att ge andra människor och samtidigt mycket att lära. Idag har jag lärt mig otroligt mycket!

Tack mina fina vänner och familj för att ni finns. Hoppas jag kan ge er den värme ni gett mig idag när ni behöver den.

Det finns en länk jag vill att ni går in på och det är en av mina dyrbara vänners blogg.

.......och de små söta ros tvålarna har jag köpt HÄR!!

Sov gott allihop!!
.....det ska jag göra inatt ;)

Ett litet sår....

Ska man ge vissa människor utrymme? Jag får inte många kommentarer på min blogg men är alltid glad för de jag får och de besökare jag har. Men inte igår. En kommentar gjorde mig glad men två gav mig tårar. Jag vet att jag inspirerar endel människor och det är viktigast. Men inatt har jag varit ledsen. Ledsen för att någon tagit sig friheten att göra mig ledsen. Jag undrar om detta var tanken för i såfall grattis till dig eller kanske stackars dig?

Jag kommenterar ofta inlägg på bloggar men ALDRIG för att någon ska falla. Jag vet en bloggerska som får mycket hårda ord och jag beundrar henne för att hon fortsätter blogga. Jag faller lätt men det är inte mycket som får mig att ligga länge.

Jag älskar vårt matbord och våra stolar. Annars hade de inte stått där. Enda anledningen till att duken hamnat på bordet är för att färgen tyvärr lossnar:( Jag har brottats med tanken att byta ut det fina bordet men nu är jag säker på att det får stå kvar.....i allafall tills jag inser hur ohållbart vit duk är med en 2,5 åring.....

Vad behöver vi?

Igår kväll gjorde det ont i mitt hjärta. Jag såg ett repotage om människor som just nu är på Öland och väntar på asyl. Att någon ska behöva leva så här. Det går inte att förstå hur de lever utan att ha varit i deras situation jag kan bara försöka förstå och när jag gör det brister mitt hjärta.
Livet är otäckt på detta vis. Varför ska vissa behöva leva under en tunnel medan andra tjänar 25 000 i månaden? Nu låter det kanske som jag anklagar de som faktiskt tjänar dessa pengar men så är inte fallet jag undrar bara hur det kan gå så snett i vår värld.

När vi gick i Stockholm sa min sambo det jag tänkte. Vilka klass skillnader det finns här. I vårt lilla samhälle lever vi skyddat från denna verklighet men faktum är att den finns inte bara på tv vissa lever i den verkligheten. Och ska vi människor ha hjärta att låta någon annan leva så här. Jag beundrar människor som strider för deras rätt i vårt samhälle. Det finns inget som säger att det inte om 10 år är du eller jag som tvingas lämna vårt land. Vad skulle vi helst av allt behöva i denna situation?

Jag drömde inatt även om en gammal barndomsvän som jag vet haft det tufft. Denna person har betytt mycket för mig utan att själv veta om det. Jag tror mina drömmar vill säga att jag ska tala om detta och jag hoppas på att detta tillfälle kommer.....

Hoppas ni får en fin dag allihop och att ni tar hand om varandra!

Kramelikram