Igår kväll gjorde det ont i mitt hjärta. Jag såg ett repotage om människor som just nu är på Öland och väntar på asyl. Att någon ska behöva leva så här. Det går inte att förstå hur de lever utan att ha varit i deras situation jag kan bara försöka förstå och när jag gör det brister mitt hjärta.
Livet är otäckt på detta vis. Varför ska vissa behöva leva under en tunnel medan andra tjänar 25 000 i månaden? Nu låter det kanske som jag anklagar de som faktiskt tjänar dessa pengar men så är inte fallet jag undrar bara hur det kan gå så snett i vår värld.
När vi gick i Stockholm sa min sambo det jag tänkte. Vilka klass skillnader det finns här. I vårt lilla samhälle lever vi skyddat från denna verklighet men faktum är att den finns inte bara på tv vissa lever i den verkligheten. Och ska vi människor ha hjärta att låta någon annan leva så här. Jag beundrar människor som strider för deras rätt i vårt samhälle. Det finns inget som säger att det inte om 10 år är du eller jag som tvingas lämna vårt land. Vad skulle vi helst av allt behöva i denna situation?
Jag drömde inatt även om en gammal barndomsvän som jag vet haft det tufft. Denna person har betytt mycket för mig utan att själv veta om det. Jag tror mina drömmar vill säga att jag ska tala om detta och jag hoppas på att detta tillfälle kommer.....
Hoppas ni får en fin dag allihop och att ni tar hand om varandra!
Kramelikram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar